Profossens klagan

Hör nu profossens klagan…

VINTERN ÄR HÄR! FANAN SOM FÖRDES FINNS ICKE MER!

I ide nu alla fränder och vänner gått, hans stop står tomt och strupen sakna sången…

Vi stolta knektar trotsade vågor för tredje gången detta Slitsens år anno 2014, och återgick till vår kära skänk i Tallinns barm.

Med lätt hjärta kunde han luta sig åter och skåda dessa gamla och nya i brödrar- och systrarskapet under slitsen. Dansandes, sjungandes, marscherandes, smörjandes våra krås och njuta så som knektar alltid gör i dagar trenne.

Ett minne på min arm jag nu bär, ett stycke tyg, ett stycke bevis, ett stycke blod, svett, tårar och glädje… Att jag var där, anno 2014, ett stycke bland er, stoltaste och mest storslagna av föreningar, ett stycke av eviga ProKnekt!

Ty detta är Profossens sanna klagan… Att tiden gör mig lång tills jag ur ide går och åter får se er.

Profossen, Knekten, Kalle